Tänk att vakna upp och se detta varje morgon ♥

Mitt lilla charmtroll ♥

Just nu vill jag bara njuta och pussas med min lilla prins ♥ Finns ingen härligare känsla än att ha honom hos mig. Han är så himla underbar. Jag är så lycklig att det räcker att jag tittar på honom så blir jag helt tårögd ♥ Äntligen, äntligen är du här hos oss. Efter nästan en hel vecka med värkar, men det är verkligen värt all smärta i världen för att sedan få ha dig i min famn ♥ Vi åkte hem redan igår vilket kändes riktigt skönt. Var på hälsoundersökning runt 08:30 med lillen. Där dom kollade ögonen, reflexer, nyckelbenen, höfterna, pungen, skallen o.s.v och allt såg jätte bra ut. Johan hade ju sovit hemma på natten så han fixade med bilbarnstolen till familjebilen och sådär innan han kom. Sedan satt han och mös med honom en stund och då kom sköterskan in och kollade öronen och det såg också väldigt bra ut :) Och tillsist skulle dom väga honom innan vi åkte och då hade han gått ner till 3800g. Dom går ju ner en del nu de första dagarna innan maten och sådär kommit igång ordentligt. Sen efter det packa vi ner det sista och begav oss hemåt. Köpte Burger King på vägen också, gotti gott. Sen vill ju alla komma och se vårt lilla underverk också och vi har båda rätt stora familjer så nu får man dela upp det så alla får en liten stund var. Igår kom min svägerska Sandra, Felicia, Vilma hit så fick lillen ett jätte sött Timmy the cheap nalle som kunde säga bäh och även snarka. Cool va den :) Även stolta moster Linda kom innan jobbet för att mysa med lillen ♥ Och sedan i förmiddags kom morbror Jonas och tittade på lillen :) Han kommer bli helt bortskämd av allt mys hit och dit.

Första besökarna hemma :)

Stolt moster ♥

Och imorse kom morbror Jonas och mös en stund med lillprinsen

Som många av er vet och resten väl har anat nu så har vår lilla prins anlänt till oss ♥

Föddes: 17/4-2010
Klockan: 09:44
Vikt vid födelse: 4025g
Längd: 53cm

Början:
Jag började få värkar redan söndagen den 11 April och trodde äntligen det skulle komma igång då jag var 5 dagar över tiden. Men icke, det var inte mycket som hände där inte. Värkarna fortsatte på måndagen och tisdagen. Var hemma hos min bror och hans familj varje dag i med Johan jobbade och dom ville inte jag skulle vara ensam om det var dax. Och jag ville inte vara ensam heller. Men sen på tisdagen ringde jag KK i Lund ännu en gång,för det var där jag ville föda. Och berättade att jag fortfarande hade värkar o.s.v så dom sa att jag skulle komma in dagen efter (onsdagen) för att se så bebisen mådde bra. Så min mamma åkte med mig dit dagen efter och då fick man åka upp en våning ovanför förlossningen. Så tittade dom så vår prins mådde bra vilket han gjorde ♥ Och jag var öppen 3cm. Och doktorn sa att hon skulle säga till dom på förlossningen att skriva in att nästa gång jag får sådana kraftiga sammanhängade värkar skulle dom låta mig komma in. Så med det beskedet åkte jag hem.  Tyvärr kom inte värkarna igång sådär kraftigt igen och torsdagen flöt också förbi utan direkta problem. Även mestadels av fredagen flöt på men sedan framåt kvällen började det komma igång igen. Dock kändes det inte så jätte farligt som jag läst det ska göra när man egentligen ska åka in. Men 10 dagar över tiden och äntligen regelbundna värkar igen så ringde jag till KK i Lund, vad säger dom? Jo det var fullt där. Så himla typiskt, så fick ringa Malmö och där svarar världens otrevligaste barnmorska. Hennes svar var jaha ok då får du väl komma in så vi får titta på dig då ( med en riktigt ointresserad och seg röst). Så vi åkte väl in ca 23:30 på fredagen den 16 April.

Äntligen framme:
Vi parkerade och promenerade mot förlossningen. Värkarna var regelbundna men kändes inte så jätte mycket så jag var jätte rädd att dom skulle skicka hem mig igen. Väl framme vid dörren skulle man ringa på en klocka så dom kom och öppnade- Det dröjde flera minuter sedan såg vi en barnmorska komma hasande i slow motion för att öppna och hälsade knappt på oss. Så vi fick berätta varför vi var där så då tog hon med oss till ett rum där hon kopplade mig till en CTG-maskin och så gick hon igen. Dom håller koll på den ute ifrån korridoren så.

Jag önskade så att jag skulle slippa träffa denna kvinna igen. Och sån tur är kommer världens goaste barnmorska in till oss efter en stund. Säger att allt ser bra ut och att nu när jag väl är inne är det inte lönt att skicka hem mig igen. Snacka om att jag blev glad för det beskedet. För nu visste jag att jag när som helst skulle föda. Hon tittade hur mycket jag var öppen vilket bara var ca 4cm och sedan gav hon mig dom otroligt sexiga sjukhuskläderna ;)

Och sedan sa hon att vi skulle försöka sova. Där finns ju ingen säng och ingen särskilt skön stol till pappan så därför sa jag till Johan att dela säng med mig. Vi har ju delat trånga utrymmen innan så :P Dock kunde jag inte somna för värkarna började bli rätt jobbiga. Och Johan vaknade varje gång jag reste mig för att gå runt lite i rummet. Tittade till min mobil runt 03:00- 03:30 och såg att mamma skrivit så skrev tillbaka och hon svarade mig igen. Hon kunde inte heller sova. Men så skrev vi ändå godnatt och sådär. Men sen kl 04 så fyyyyy för vad det sattes igång att göra riktigt ont. Och jag skulle försöka hålla ut så länge som möjligt innan jag tog lustgasen. Vet inte varför egentligen ?! Men tillslut fick jag be Johan ringa på klockan så någon fick komma och sätta på den till mig. Gissa vem som kommer? Jo den sega ointresserade från förut. Så fick jag förklara att jag ville ha lustgas och hon tittade på mig precis som hon undra varför :S Jag bara alltså jag har riktigt ont och behöver den. Så gick hon med sin slow motion fart fram och satte på den och gav mig den. Jag visste ju inte ritkigt hur jag skulle andas men hon förklarade inte heller så jag testade och då råkade jag göra fel. Och DÅ äntligen förklarade hon hur jag skulle göra. Sedan kröp jag upp i sängen med lustgasen i högsta hugg. Och hon och en lärljunge som hon hade med sig in lämnade oss ifred igen. Det var riktigt kul med lustgasen, kändes som man svävade ovanför kroppen. Johan testade också och han kunde inte sluta skratta. Haha. Men ja det gjorde fortfarande skit ont så jag höll i Johans hans allt vad jag palla när det gjorde som ondast. Råkade andas in alldeles för mycket så jag fick panik och bara kastade iväg den man andas i och så började jag typ slå mig för munnen precis som jag inte fick luft och hade riktigt mycket panik så jag inte riktigt fattade vad som hände. Men jag vet att jag trodde att jag skadade Johan genom att klämma hans hand i min och det var därför jag andades in så mycket på en gång. Sen kräkte jag :( inte kul alls det där inte. Sen kom den snälla barnmorskan tillbaka och hon förklarade att hon skule gå av sitt pass och så fick vi träffa dom nya vi skulle ha. Två super underbara kvinnor ♥ Sen minns jag inte allt för mycket faktiskt mer än att dom kom in sen och gav mig en spruta som skulle få mig att slappna av, dock tyckte jag inte den hjälpte men sen vet man ju inte hur det hade känts utan den?! Dom frågade om jag var hungrig och erbjöd sig komma med nyponsoppa och jag hade ju inte ätit sedan dagen innan så ag tackade ja. Hon sa också att vid kl 07:30 skulle nya bullar anlända så hon kunde komma med det sen också. Det lät super sa jag. Men ja när hon väl kom med maten så hade jag så ont så jag inte kunde släppa lustgasen alls. Sen minns jag inte igen vad tiden var eller sådär men sen vet jag dom tittade hur öppen jag var och då var det 8-9cm sen dröjde det inte alls många minuter förrän jag kände hur kroppen ville krysta. Jag frågade om det var okej ?! :P Bara för jag hört att gör man det för tidigt kan man spricka rätt rejält. Men det var helt okej att krysta nu tack och lov. Johan var ett riktigt underbart stöd och jag tyckte så synd om honom. Han satt på min höger sida och jag la mig typ lite snett och kramade om honom under hela förlossningen. Jag ville verkligen inte släppa honom. Han fick sköta min lustgas också för jag klarade inte det. Jag fick putta bort den när jag kände att jag inte behövde den o.s.v Men jag säger då det, man kan aldrig i ens värsta mardrömmar ens veta hur sådan smärta känns som att föda barn. FY FAN !! Det var riktigt sjukt alltså. Inte ens lönt jag försöker förklara den men ja det kändes som man blev torterad där nere iaf. Och Timmie var en envis liten påg, varje gång man slappnade av efter en värk skönk han in igen så tillslut fick dom kalla på en 3dje sköterska som fick lägga hela sin vikt och trycka på min mage.. Ahhhhh säger jag bara, jag skrek som en stuken gris. Men jag var ändå mån om dom andra, jag frågade tydligen Johan flera ggr om hur han mådde och hur det gick. Jag råkade också sparka till en av sköterskorna lite nätt och sa då förlåt flera ggr :) Så även i sådan fruktansvärd smärta så kan man tydligen vara snäll ?! Haha.. Men ja som sagt han sjönk in igen efter varje kryst så dom fick klippa lite. Det kände jag inte alls och hade inte vetat det om dom inte hade sagt det efteråt.  Och tillslut kom vår lille prins ut kl 09:44 ♥ Så sjukt !! Kunde inte fatta det, jag var ju rätt borta av all lustgas också så just vid det tillfället då dom lägger han uppe på ens bröst fatta jag inte riktigt vad som hände. Men när dom hade tvättat honom och jag hade lugnat mig så kändes det sååå underbart att ha honom där ♥ Mitt hjärta. Sen skulle man ju krysta ut moderkakan och hon visade upp den påsen lillen legat i där inne, ingen vacker syn men kul att ha sett den :) Det var så härligt att höra dom säga sen att det såg ut som vi hade sådan himla fin kontakt jag och Johan eftersom vi kramades under hela förlossningen och han sa till mig hur duktig jag var o.s.v Så sa dom det att det är många mammor som inte alls vill att pappan ska röra dom eller prata med dom. Men jag säger bara det, jag hade aldrig klarat det utan Johan ♥

Äntligen ute ♥

Johan klippte navelsträngen och jag försöker smälta allt som skett :P

Dom håller på att tvätta rent honom lite innan han ska få mat ♥

Sen fick jag amma honom och dom lämnade oss igen för att hämta lite mat till oss. Man fick super goda mackor med varm oboy och juice för att fira att lillen äntligen kommit ut.

Sedan frågade dom om vi ville bo på föräldrahotellet där man skötte sig själv och barnmorskorna var där fram till kl 22 sen kom dom på morgonen igen eller om vi ville vara på den andra avdelningen där dom var dygnet runt. Men jag ville vara på föräldrahotellet så man kunde vara lite själv. Innan vi gick upp dit så gick jag in och duschade och tog på mig mina egna mysiga kläder. Och ni ska veta det att det är inte framtill man har ont utan det är i rumpan. Känns som det är där bak han kommit ut. Så ja man gick rätt sakta efter det :P Och sitta var inte särskilt skönt heller. Men ja sen kramade vi den ena barnmorskan hejdå och tack för allt. Och den andre följde oss upp innan hon sa hejdå. Och så kom det en annan som berätta vilka tider man kunde äta o.s.v Vi fick även en liten "säng" på hjul som man kör omkring sin bebis i.

Rummet var faktiskt stor, har dock glömt att ta foto på det. Men där var vars en säng om pappan ville sova över. Men vi bestämde att det var skönare för Johan att åka hem och nanna i vår sköna säng istället. Men han stannade ändå till sent såklart för att mysa med vår lille son ♥ Vid 19 tiden gick vi ner på ett möte där dom skulle berätta lite om amning och tiden efter förlossningen. Man kunde gå alla dagar men vi kände vi ville ha det gjort så vi kunde åka hem dagen efter om vi ville det då. Vi skulle först se hur natten gick.

Jag klarade mig bra med lillen där ensam över natten ♥ Men så svårt att förstå att han äntligen var här hos oss. Vilken känsla alltså, inget kan slå den. Fick dock inte alls mycket sömn för lillen var vaken hela tiden. Klart efter 9 månader i en mörk mage klart man inte vill nanna sen ? hihi..

Sedan nästa dag väckte dom en när det var dax för frukost så då fick jag rulla med min lilla bebis ut och hämta mat sen fick man välja om man ville äta på sitt rum eller i ett annat rum. För i matsalen fick vi med bebisar inte äta för tydligen delade vi den med dom mammorna som hade förlorat sina bebisar :( Kändes inte alls kul att ens gå dit och hämta mat. Men jag hade tur att där inte var någon just då. Hur kan dom göra så dom delat matsal ?! Helt sjukt. Men men, sen skulle jag ner med lillen till en läkarundersökning. Där dom tittar på ögonen, höfter, pungen o.s.v Allt såg jätte bra ut ♥ Sen kom pappa Johan efter några timmar. Så mös han en stund med lillen ♥

Sen bestämde vi oss för att vi faktiskt ville åka hem. Jag ville ligga i en skön säng och allt annat hade också bara vartit skönt att få komma hem. Så vi letade upp en barnmorska som vägde honom och kollade hans öron. Och sedan var det fritt fram att åka hem.

Johan klär på lillen för hemfärd

Lillen i sin fina bilstol ♥

Nu har jag gått över 10 dagar. Hoppas inte jag får en liten knubbis att trycka ut. Ne skämt och sido detta ska nog gå bra när det väl kommer igång. Förhoppningsvis vill värkarna starka igen idag så vi kan komma iväg. Annars lär jag bli igångsatt och det är jag faktiskt lite orolig för. Eftersom jag har hört att dels kan det bli mer långdraget att bli igångsatt och sen även att värkarna kan bli så mycket värre än om kroppen själv fixat det. Så hoppas hoppas verkligen det sätter igång själva.



Ingen annan som vågar gissa på datum nu ?! Haha alla har gett upp precis som jag har många ggr denna veckan. Men men tillslut kommer han ju ut till oss, han är bara en envis liten rackare ♥


Gissninglistan:

4 April - Mamma
4 April - Natha
5 April - Sandra
6 April - Erika
7 April - Annsofie
8 April - Anna
8 April - Sofie
8 April - Madde
9 April - Catarina
10 April - Mamma
10 April - Malin
10 April - Karro
11 April -  Marie
11 April - Karro
12 April - Nathalie P
13 April - Samanta
13 April - Therese
13 - 14 April - Anna
15 April - Sarah
19 April - Peter

Ja jag kom väl hem runt ett / halv två. Allt såg iaf jätte bra ut med bebisen ♥ Först gick vi in i ett rum där och tryckte på magen och kände så han verkligen var fixerad. Vilket han var. Sen fick jag sitta med nån apparat som man kunde se bebisen hjärtslag och mina värkar, tror jag satt med den runt 20min. Skön fotölj man satt i och så hörde man hans hjärtljud så man blev helt trött :) Efter det fick vi träffa en doktor. Hon gjorde ultraljud och tittade så där var tillräckligt med fostervatten och det var det. Sen tittade hon så jag var öppen och jag var faktiskt öppen ca 3 cm, så det var ju skönt att veta att det iaf går framåt. Hon kunde även känna hans huvud och att livmodertappen knappt fanns kvar. Så hon ringde ner till förlossningen så nästa gång mina värkar verkligen kickar igång med regelbudet mellanrum så ska jag ringa in igen och då ska dom ta in mig. För min kropp kanske behöver den där lilla knuffen för att klara det, så då kommer dom ta hål så vattnet går iaf. Så nu går man och hoppas på att det ska komma igång när som helst så vi kan komma iväg.

Idag ska jag och mamma åka in och se så allt är bra med lillen iaf. Värkarna har avtagit och blivit milda nu under natten och morgonen men det brukar dom. Sen brukar dom kicka igång runt 11-12 och sen fy för alltså. Skulle vilja att dom kickade igång nu innan man åkte dit för då kanske dom även hade satt igång en för nu har det ju ändå gått mer än 85 timmar med värkar av olika slag. Jag känner att jag orkar snart inte mer och det ska jag minsann berätta för dom idag. Jag är sjukt trött och öm.. Men men nu ska jag iaf göra mig klar. Uppdaterar när jag är hemma igen :) Vet att de är många som är nyfikna ;)

Stack som sagt till brorsan och Sandra så har varit där hela dagen eftersom mina värkar var kraftiga och kom var 3e minut. Har varit en riktigt kämpig dag verkligen och trött och öm är jag nu som tusan. Ringde förlossningen men ja så länge jag inte skriker efter bedövning tycker dom man ska vara hemma. Men jag börjar bli riktigt trött på detta nu och seg i kroppen. Men sen fram emot kvällen började minutrarna mellan värkarna bli längre men värkarna gör fortfarande sjukt ont men visst jag klarar mig ett tag till utan bedövning. Jag provade också ringa Malmö KK för att se om dom va samma, hon var inte direkt trevlig. Och jag sa jag började bli orolig nu när det gått såhär många timmar och det har varit riktigt kraftiga hela dagen och sen nu började tiden mellan avta. Men hon sa bara ta vara på tiden och vila.. Aja dom i Lund sa iaf att imorrn får vi komma in och se så att bebisen mår bra så ska försöka göra de runt 8-9 tiden iaf. Så ja vi får se imorrn..